Rädda rådjurskid från att dö i samband med vallskörden
Under de senaste 30 åren har tidpunkten för den första vallskörden i Sverige generellt tidigarelagts, vilket till stor del kan tillskrivas klimatförändringar och varmare vårar, men också foderkvalité. Detta, tillsammans med en allt effektivare maskinpark inom lantbruket, har ökat dödligheten för rådjurskiden som ligger och gömmer sig i försommarvallen.
Vi bedömer att 25 - 45% av alla kid dödas i vallskörden, baserat på resultat från en studie på Ekenäs i Sörmland. Förutom rävpredation är vallskörden den faktor som orsakar den störta dödligheten hos nyfödda rådjurskid, Dödandet av rådjurskid är etiskt dilemma då det är en naturlig del av vår lantbruksproduktion och inte kan klassas som en olyckshändelse. Det är också en arbetsmiljöutmaning för våra maskinförare som upptäcker och behöver hantera nödslakt av de skadade kiden. Om inte kidet upptäcks i hanteringen av vallen finns det också risker med otjänligt foder och risker för botulism för enskilda kor som äter fodret. Vi får också en minskning av rådjursstammen i vårt ekosystem varför vi också ser dessa åtgärder som en viktig del av gårdens viltvårdsåtgärder.
Vi markägare och lantbrukare bör engagera oss i att minska påverkan som vår verksamhet medför på rådjurskiden. Metoden med att flytta rådjurskiden från vallen på morgonen innan skörden är ett bra och långsiktigt fungerande sätt att rädda kiden från att dödas i vallskörden och öka möjligheterna till långsiktig överlevnad.
Drönare med värmekamera är ett mycket effektivt och lätthanterligt sätt att hitta rådjurskiden som gömmer sig i vallen och är ett arbete som kan utföras av en person efter en kortare introduktion och utbildning. Ju kallare marken är ju enklare är det att identifiera värmesignaturen från kiden. Geten överger inte sina kid för att man hanterar kiden varsamt och flyttar dem en mindre sträcka.
Vi har tagit fram en metodbeskrivning för arbetet med att genomföra räddningsoperationen med att rädda rådjurskiden. Denna finns nedladdningsbar här.
Utvecklingsprojektet har möjliggjorts genom samarbete med SLU:s forskningsstation i Grimsö och medfinansiering av Europeiska unionen via Leader Östra Skaraborg.
